tisdag 7 oktober 2008

Bara tjugo år.





Vi pratar om Robin och så pratar vi om någon som inte lever längre. Men jag kan inte förstå att det är våran Robin. Ibland förstår jag lite.... som när jag läser på korten till blommorna som vi har fått.

Tänk när jag var 20 år. Vad mycket bra som har hänt efter det. Allt mitt bästa har varit efter att jag blev 20. Då hade jag inte lärt känna Cicci som nu är en av mina allra viktigaste, jag hade aldrig träffat Annie eller Fredrik och vi hade inte fått Vide.

Robin (!) du hade så mycket bra framför dig. Var du inte nyfiken på vad som väntade i livet för dig? Det skulle blivit bättre så många gånger om för dig. Du borde ha tänkt på oss. Alla vi som älskar dig och som vill att du kommer tillbaka.

Sara har ett armband som är till dig. Det är dina brillor på och dina skor. Jag tror du ler när du ser det. Vi älskar dig så mycket. Kom hem igen!

Inga kommentarer: