söndag 9 november 2008

Lilla vän.

Det var inte meningen att det skulle bli så här. Jag vet det.
Men jag vet att du har det bra nu. Och jag vet att vi ses igen.
Jag vill leva länge. Jag vill leva tills mina barn blir gamla. Men sen kommer jag till dig Robin!!

Jag förtår att du inte orkade längre. Du visste att jag skulle klara mig ändå. Du gav upp. Men jag förstår dig och jag är inte arg på dig längre. Jag förstår att du inte orkade mer. Jag längtar tills vi ses igen och jag får svar.

Det har varit lättare för mig, jag har kunnat låta det rinna av men du har alltid tagit det till dig på ett annat sätt. På dig har det tagit hårt. Det har varit tuffare för dig. Jag vet det. Du har undrat, jag visste. Du har sökt men jag slutade leta för så länge sedan. Jag visste hela tiden att det inte fanns där. Jag förstår att du gav upp men jag önskar så att det hade varit annorlunda.

Livet är så hårt. Det är så mycket som jag vill inte ska finnas. Jag vill inte att det ska finnas att inte du lever.

Är det dag och natt där du är? Kan man se stjärnorna när det är stjärnklart?

Sakta, Sakta kommer jag på mer&mer hur det varit. Hur det egentligen var. Lilla vän.

Du har sökt och väntat, men jag vet att du har det bra nu. Du har haft det så jobbigt så länge, men ingen har vetat. När jag ibland berättat små delar för någon tror dom mig nästan inte. Det låter ju helt sjukt. Folk dömer, men dom vet inte. Ingenting vet dom. Varför frågar ingen mig? Jag vet. Det var ju du och jag, så jag vet. Jag vet hur det var.

Vi saknar dig och tänker på dig. Sara har gjort en sådan fin tatuering till dig, jag vet att du är jätteglad för att hon är världens bästa lillasyster. Och du är världens bästa Lillebror.

Härliga Robin! Älskar att diskutera saker med mig som jag inte bryr mig och än mindre vet vad det handlar om... :) Fatta inte ens samtalsämnet.

Robin! Jag lurade dig att vi hade en låtsaskompis. Och så målade vi en tårta med luktpennor. Och så åt vi upp den :)
JAG ÄLSKAR DIG!

Inga kommentarer: