Det här är min tid.

Du försvann och jag blev kvar.

Robin.

Fina Lillebror. Tack. TACK.
Ingenting är sig likt. Allt är förändrat. Luften.
Snart snart kan jag andas igen. Tack.

Jag älskar dig.

PÅ TIDEN!!!

Kan vi hoppas på en förändring nu? 1500 människor varje år som tar sitt liv i Sverige o på varje "lyckat" självmord så går det 10 "misslyckade" självmord. Fler dör i självmord än i trafiken. Vansinnigt?

Regeringen storsatsar nu för att öka kunskaperna kring självmord. Västra Götaland är ett av två län som är först ut i en pilotstudie.

Titta på denna länken:
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_vast?title=nytt_projekt_skall_minska_sjalvmorden&videoid=1280519

Tack Emma! Allt är bra.

Idag har det varit ett tung dag. Mycket tankar som äter upp mig. Livet har på många vis rullat vidare, men för varje dag som jag överlever gnager det mer och mer innåt. Och jag blir mer och mer ensam för var dag. Jag vill gärna fly, fly ifrån. Jag har försökt det men det kommer tillbaka. Finns kvar. Andra kanske dricker eller liknande, jag vet inte.... skadar sig själva. Jag flyr. Reser bort. Lever i en låtsas värld. Inte längre kan jag dela med mig, inte längre vill jag dela med mig, inte längre orkar jag dela med mig. Det är så mycket. Snart kommer julen. Det närmar sig. Jag vill inte. Jag vill resa bort. Glömma. Börja om. Men det är 6veckor kvar på året... mycket jobb som återstår och jag vet inte om det går att pressa in en paus. Andas. (Tyvärr finns det inga flyg och biljettpriser som är tillgängliga på angivet datum.)




Men morgonen började bra. Jag läser alltid min mail i sängen innan jag går upp. Och där hade jag fått ett inlägg på bloggen från Emma om jag vill dela med mig av.
En Dikt; Allt är bra.

Allt är bra.
Döden betyder ingenting. Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum. Jag är jag och du är du. Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.

Nämn mig vid mitt vanliga familjära namn, Tala till mig på samma sätt som du alltid brukade göra. Ändra inte ditt tonfall. Håll sorgen borta från din röst. Skratta tillsammans med mig, som vi alltid brukade. Skratta åt vardagens småting.

Var med mig. Le med mig. Tänk på mig. Låt mitt namn fortsätta vara en del av din vardag. Livet betyder det samma, ingenting har skett som förändrar det.

Livet går vidare för att det måste gå vidare.Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap. Varför skulle du sluta tänka på mig, för att du inte längre kan se mig. Jag väntar på dig för en kort stund.Alldeles i närheten.
Allt är bra.

Tack Emma. Jag behövde den just idag. Maila mig på malou84@hotmail.com så jag kan skriva tillbaka till dig!!

Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt

Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
Men när du var med mig

Fortsätt när de lynchat sista hoppet
Fortsätt när allt du levt för räknats ut som ett skämt
Där under träden, bakom stängslet
Finns en stig för dig, fortsätt

För jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än

Vakuum.

Hon är det här partyts ljus
Och han bredvid
Är så stolt att ha henne nära sig
Det verkar som hon överlevt
Sen sist jag såg henne
Hon kunde va någon annan, någon bättre
Om hon slöt ögonen
Hon har bytt höghusen
Mot champagne
Och hennes nya fina vänner
Tror de vet var hon kommer från
Jag är pojken i glasögon
Hon var kär i en gång

Hon känner inte igen mig
Nej, åren har nog slitit hårdare på mig
Så jag säger inget
Vill inte genera henne
Men jag ska be honom ta hand om henne väl
För jag vet vilken dy hon varit i

Jag vet vilken dy hon varit i

Hon känner inte igen mig
Nej, åren har nog slitit hårdare på mig
Så jag säger inget
Vill inte genera henne
Men jag hoppas han tar han om henne väl
Tar hand om henne väl

Deprission är inte ett tecken på svaghet utan ett tecken på att den drabbade tvingats vara stark alltför länge.

Om bara några dagar, den 29 sepember, är det två år sedan Robin dog ifrån oss. Den dagen tänder vi ett ljus för honom i fönster, vid hans grav eller kanske någon annanstans. Vi tänker på honom och önskar att han har det bra där han är nu <3

Våran älskade bror.

Vi har bestämt vad vi ska göra för pengarna i fonden. Jag återkommer här med bilder och berättelser så att ni får se hur pengarna hjälpt till en att förändra någons liv.

Många Kramar MALIN

Nu ska kunskapen om självmord höjas.

SKELLEFTEÅ I dag ska polis och räddningstjänst tillsammans med fem andra aköterer diskutera hur det gemensamma arbetet kan utvecklas för att förhindra självmord.


Det är under en så kallad fortbildningsdag på Medlefors folkhögskola i Skellefteå som chefer inom polis, ambulans, räddningstjänst och SOS-alarm ska diskutera frågan tillsammans med representanter för sjukvårdsrådgivningen, Skellefteå kommun och pyskiatrin.
Under dagen ska Gudrun Lundström från psykiatriska kliniken i Skellefteå berätta om självmordsproblematiken i Sverige och resten av världen. Hon ska även prata om vilka myter och föreställningar som finns kring självmord.
Dessutom deltar Göran Melin från räddningstjänsten i Jönköping. Han ska dela med sig av erfarenheter från hur han och kollegorna arbetar med utbildning och nya larmrutiner.

FAKTA:
Självmord är ett stort folkhälsoproblem. Varje år tar 1 500 människor sitt liv i Sverige samtidigt som 15 000 personer gör självmordsförsök. Självmord är vanligaste dödsorsakan bland män i åldern 15-44 år och den näst vanligaste bland kvinnor i motsvarande ålder


http://www.folkbladet.nu/183637/2010/09/21/nu-ska-kunskapen-om-sjalvmord-hojas

Nu ska kunskapen om självmord höjas.

SKELLEFTEÅ I dag ska polis och räddningstjänst tillsammans med fem andra aköterer diskutera hur det gemensamma arbetet kan utvecklas för att förhindra självmord.


Det är under en så kallad fortbildningsdag på Medlefors folkhögskola i Skellefteå som chefer inom polis, ambulans, räddningstjänst och SOS-alarm ska diskutera frågan tillsammans med representanter för sjukvårdsrådgivningen, Skellefteå kommun och pyskiatrin.
Under dagen ska Gudrun Lundström från psykiatriska kliniken i Skellefteå berätta om självmordsproblematiken i Sverige och resten av världen. Hon ska även prata om vilka myter och föreställningar som finns kring självmord.
Dessutom deltar Göran Melin från räddningstjänsten i Jönköping. Han ska dela med sig av erfarenheter från hur han och kollegorna arbetar med utbildning och nya larmrutiner.

FAKTA:
Självmord är ett stort folkhälsoproblem. Varje år tar 1 500 människor sitt liv i Sverige samtidigt som 15 000 personer gör självmordsförsök. Självmord är vanligaste dödsorsakan bland män i åldern 15-44 år och den näst vanligaste bland kvinnor i motsvarande ålder


http://www.folkbladet.nu/183637/2010/09/21/nu-ska-kunskapen-om-sjalvmord-hojas

Det jävligaste stunden i livet var den när du gick. Allt var förlorat.

Jag blundar, håller för öronen & skriker.

Kristdemokraternas hjärtefrågor Punkt 2

Hälsa för livet!
"En människa är så mycket mer än sin fysiska kropp. Ibland lider själen. Sjukvårdens uppgift är att se hela människan. Bemötandet är av avgörande betydelse för hur personen upplever vården. Särskilt oroande är den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. Vi har en nollvision där ingen ska behöva ta sitt liv."

Vanligaste dödsorsken för ungdomar mellan 15-24år är självmord.

Googlade runt och kom över "guiden till att ta ditt liv." Måste vara en sjuk jävel som gjort den. Idioten som skrivit boken skriver också: Jag kan inte garantera att informationen är absolut korrekt, men jag hoppas att den kan fungera som en vägledning på vägen till det perfekta självmordet.

Kan det bero på att han att han triggar igång människor till att ta sina liv. Att han själv är så jävla livrädd att han inte vågar göra det själv?

Vet du att det är helt lagligt att köpa ett rep till någon och säga: häng dig. Det är också helt lagligt att titta på, du behöver enligt lag inte ingripa. Så länge du inte hjälper till med själva handligen. Förberedelserna får du hjälpa till med.

Fint.

Och NEJ, människor väljer inte att ta sitt liv. Människor väljer inte att få cancer heller. Människor drabbas av sjukdomar som leder till döden. Psykiska eller Fysiska.

Inte helt etiskt inlägg, jag vet det.

"Det handlar inte om att dö eller inte dö. Det handlar om att inte dö i onödan. Det handlar om kärlek."

Livet har många problem som det kastar i vår väg, och det är lätt hänt att man hamnar i underläge.
Låt inte otur i allt från hat till kärlek bränna dig för hårt.

Vi står alla oförberedda inför olika hinder i livet, stora som små drömmar som försvinner,
det upplevs ofta att man kan vara körd för livet.
Du kanske känner dig förlorad i en värld som ingen förstår, fast du är aldrig ensam,
det finns någon där för dig, om du letar och försöker nå ut. Glöm inte bort dem som älskar dig &
alla andra som gärna hjälper dig komma vidare.....

Läs mer på www.självmord.info "Svenska Krisguiden"

Denna bloggen skapades i chock. När jag nu läser inläggen jag gjort är det helt ofattbart. Jag är glad att jag skrivit ner, som en hjälp att komma ihåg. En dag ska jag berätta, det har jag lovat Robin. Allt kommer här, när det är tid. Att jag fortfarande lever känns otroligt. Hur klarade jag detta?! På något sätt så står jag nu på andra sidan. 2år efter att Robin dog. Ingenting har förändrats, han är fortfarande död och det är ännu inte avslutat.

Stjärnklart ikväll... Varje gång jag ser stjärnorna så undrar jag; Robin, VAR är du?!

Den som säger att tiden läker alla sår.....

...den ljuger.

Tiden läker inga sår och det som inte dödar stärker inte heller
och så länge man landar på sina fötter klarar man sig inte och det finns inga kläder som tål det dåliga vädret.

Jag Älskar Dig.

Ja, jag är lycklig. Ja, jag lever.
Men det går inte över, det blir inte lättare, inte så länge du inte kommer tillbaka.
Tiden ändrar ju ingenting.

Robin idag blir det en underbar dag!! Jag ska träffa dina vänner och grilla!!
Jag är så glad för det :)

Önskar att himlen hade en telefon så jag kunde höra din röst igen.. Jag tänkte på dig idag, men det är ju inte något nytt.. Jag tänkte på dig igår och dagarna före det.. Jag tänker på dig i stillhet. Allt som är kvar är minnen och ett kort i en ram.. Ditt minne är hos mig för alltid. Jag har dig i mitt hjärta ♥♥♥

Jag hatar att du inte lever mer,
men jag älskar att jag alltid kommer ha dig vid min sida.

Jag älskar dig Robin!

När jag läser andras bloggar.. Människor som förlorat någon de älskar så låter det så fruktansvärt. Jag kan inte koppla ihop att detta har hänt. Att Robin verkligen dog, att han inte finns mer. Det verkar så förjävligt. Hur orkar man? Jag tänker att ingen förstår, men inte ens jag förstår ju.

Den värsta värsta dagen det var idag för ett år sedan, då hade vi Robins urnnedsättning.
Det var förjävligt, överjävligt, fruktansvärt. Han är fortfarande död.
Robin, Min Robin. Lillebror, Min Lillebror.
Älskade vän, jag älskar dig så!!

Varför begår pojkar ca 75% av alla självmord bland ungdomar?

Pojkar utgör ca 75 % av alla självmord bland ungdomar.

Att pojkar och flickor mår sämre än vad deras föräldrar gjorde i sin barndom, är expertisen enig om. Detta trots att de flesta unga ser ljust på framtiden, och att de ofta har det bättre både socialt och ekonomiskt än vad deras föräldrar hade det när de var unga.

Det finns många olika förklaringar till att dagens ungdomar mår sämre än tidigare generationer. Både pojkar och flickor lever idag under större press än tidigare generationer. Kraven som dagens ungdomar har på sig själva när det gäller skolarbete, utseende, relationer och framtiden, är större och mer omfattande än tidigare, vilket är en av flera förklaringar till ungdomarnas psykiska ohälsa.

Många unga mår dessvärre så pass dåligt att de väljer att avsluta sina liv i förtid.

Framförallt gäller detta pojkar och unga män, som utgör ca 75 % av alla självmord i åldersgruppen 10-24 år.

Systrars stöd.

Tyvärr så finns det många som förstår, systrar som plötsligt helt oförberett förlorat sin lillebror.
Alla systrar som jag fått kontakt med här via bloggen... och dom jag inte fått kontakt med men jag vet att dom finns, dom läser kanske min blogg. Jag läser deras.
Jag har fått så många mail av systrar som jag inte orkat svara på.... det har varit för jobbigt. Men TACK för ert stöd!

För visst är det så, att man kan inte förstå. Det händer inte en själv och man kan inte föreställa sig, man vill inte föreställa sig. Tills det händer en själv och man förstår. Att livet blir aldrig sig likt igen.

TRETTONDE FEBRUARI

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag för idag borde det vara din Födelsedag älskade älskade Robin.

Varje dag, sen du gav dig av saknas du mig.

Den morgonen då detta livet är över, då vet jag att vi ses igen.

Every day I wake up

I hope I'm dreamin

I can't believe this shit

Can't believe you ain't here

Sometimes it's just hard to wake up

It's hard to just keep goin

It's like I feel empty inside without you bein here

I would do anything to bring you back

You'll always be the greatest I miss you Big

Can't wait til that day, when I see your face again

I can't wait til that day, when I see your face again

life ain't always what it seem to be

Words can't express what you mean to me Even though you're gone, we still a team

In the future, can't wait to see If you open up the gates for me

Every step I take, every move I make

Every single day, every time I pray

I'll be missing you

Thinkin of the day, when you went away

What a life to take, what a bond to break

I'll be missing you

It's kinda hard with you not around

Know you in heaven smilin down

Watchin us while we pray for you

Every day we pray for you

Til the day we meet again

In my heart is where I'll keep you friend

Imorgon skulle Robin fylla 22år. Hans sista födelsedag, då han fyllde 20 år var han hemma. Robin du var så fin :) Du lyste!

Älskar dig bror!

Stress

Stress förknippasofta med jäkt och psykisk belastning. Vi känner att omgivningen kräver saker av oss som vi inte kan, orkar eller hinner med. När vi blir stressade stiger adrenalinhalten, pulsen och blodtrycket ökar, musklerna spänns, synsinnet störs och förmågan att tänka logist och klart har försämrats. Dessa reaktioner var livsnödvändiga när vi bodde i grotter och hotades av vilda djur. Stressen gjorde oss beredda att reagera snabbt, försvara oss eller fly. Nu lever vi annorlunda, men våra kroppar har inte försändrats särskilt mycket. De vilda djuren har ersatts av andra saker som stressar oss, (som i då Robins fall en överjävlig sk. Pappa)

Stresståligheten varierar mellan olika personer, men kan också variera under olika tidpunkter för en och samma individ. Vår sinnesstämning och allmäna kondition påverkar hur mycket stress vi tål. Utsätts vi för mycket stress kan vi till sist hamna i ett paniktillstånd eller i ett tillstånd av apati, vi ger upp.

Till minne av dig ROBIN

Det bor en ängel i mitt hus

han kommer var gång

jag tänder ett ljus.

Den ängeln är du,

min vackra lillebror.

Min sorg och saknad efter

dig är så oändligt stor.

Jag ber och ber kom

tillbaka till mig.

Men du ängel viskar

det kan jag ej.

Du vet storasyster, jag

finns i ett land där

jag fått ro och frid.

Jag viskar tyst tillbaka,

lillebror älskar dig

för all tid.

Just nu känns det extra mycket att du är borta. Kanske för att det snart är jul. Kanske för att det är snö. Kanske för att folk frågar om vi ska vara alla hos oss och jag inte orkar visa vilket utbrott jag får i mig för NEJ vi kommer aldrig någonsin mer fira jul allihopa aldrig någonsin mer hela familjen, för det går inte. Du fattas.

Din sten är helt jävla översnöad. Jag pulsade till stenen genom en kyrkogård som var täck med typ en 1m snö. När jag sopat bort så mycket snö som jag kunde där i bäckmörkret så hade jag ju självklart glömt tändaren hemma. Typiskt. Det kan få mig att grina en hel vecka. Jag känner mig som ett äggskal...

Lykke kryper runt här hemma i din pyamas som du hade när du var liten :) Underbart och fruktansvärt <3

ÄLSKAR DIG!

Den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat....




Jag kan ha räknat sekunderna som gick


Mellan ljuset


och åskans dån


Jag kom på mig själv


med att undra


för ett ögonblick


Om du var på väg hit

eller härifrån

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Det kan va så jävligt, det kan va så bra.

en till sak. jag får ibland säga högt till Robin att jag vet att han finns med mig, men jag blir rädd när jag märker det för tydlig så han får gärna ta det lugnt... Men en dag när jag och Mamma satt i soffan så hörde vi tydligt hur någon går ner för trappan öppnar dörren till toan går in och stänger dörren. Vi tittar på varann och jag säger - är Anders hemma? Nej, det låter ju helt sjukt. Men det hände verkligen.

Robin blev sjuk & han dog. Jag visste inte att han var sjuk och jag är så rädd för att det ska hända igen.

När Robin dog så var det som om jag kastades av livet. Förut sprang jag fram genom livet, naiv kanske? Jag kastades av och det tog lång tid innan jag ens orkade försöka ta mig upp på vägen igen. Jag miss när Robin nyss dött att läste på någon sorgesida om en kille som förlorat sin bror för 3 år sedan och han beskrev sorgen och smäran. Jag tänkte då att 3år, hur ska jag stå ut med detta i 3 år. Går det inte över ens efter 3 år.

Nu förstår jag att det aldrig går över. Det går inte över förrens den dagen Robin lever igen. Det är ofattbart men på något sätt så tar jag steg framåt varje dag och nu går jag faktiskt igen. Det är skönt! Skönt att ha fått tillbaka ork. Det kommer inte av sig själv. Jag har varje dag tänkt på att jag måste må bra för att orka allting. För att vara en bra dotter, syster, mamma, flickvän och vän. Så måste jag först och främst vara snäll mot mig själv. Jag måste säga Nej till saker som jag inte vill eller orkar göra och jag måste MÅ BRA. Jag ser till att jag får tid med min familj, jag äter bra så kroppen orkar och jag har fått så otrolig mycket hjälp från mina nära och kära. Inte minst från Fredrik. Fredrik är som jag skrivit förut helt Outstanding. Som människa. Han är helt fantastisk och står här på min sida med i med och motgång. Det jag inte klarar nu det minsta lilla (som jag klarade massvis förut!) det är stress. Det är konstigt men jag är så fruktansvärt stress känslig. Jag har mer förståelse för andra människor. Men jag kräver samtidigt mer förståelse. Jag väljer bort de som tar min energi.

Vi förstår vad som är viktigt i livet. Det är att vi mår bra. Att vi tar hand om varann.

Sara är helt underbar och det gör mig så ledsen att inte Robin lever så han fick se att hon är stor nu. Vuxen snart. Det är synd att han missar det. Han skulle vara så stolt över henne. Det är jag! Hon är underbar!

Nu går jag iallfall sakta längs den där vägen igen. Jag kommer nog aldrig springa igen, men det är jag glad för.

Det jag inte vet äter upp mig och det jag vet bryter ner mig... jag kände så men nu försöker jag att inte tänka ihjäl mig. Jag orkar inte.

Tänk att han dog. Min lillebror. Det är helt sjukt. Han har fått en sån fin sten. Den är från Björkö där vi växte upp. Många tände ljus för Robin den 29. Det har redan passerat... ett årsdagen. Snart är det jul igen och Robin skulle fylla 22....

Jag är glad att jag lever och nu när jag väl gör det så tänker jag inte bli nöjd. Jag ska ha ut mycket av det här livet, jag ska uppleva mycket och jag ska ha så mycket att berätta för dig Robin när jag kommer!! Snart är det dags för mig att gå till Eva eller någon igen. Kom då!

Det närmar sig. Jättekonstigt vad tiden går fort... men samtidigt långsamt.
Det är läskigt att det är ett helt år sedan nu. På måndagen när jag och Vide kom hem från matlagningen, Lykke låg i magen och jag mådde illa så jag åt åksjuketabletter som gjorde mig så himla trött så vi gick och la oss och vilade halv tre. Jag tittade på klockan brevid sängen. Då dog Robin. Ja, då dog han och det var ett helt år sedan. Ett år av förlamning. Imorgon går Jag, Lykke och Vide och köper blommor till honom. Vi kanske stannar hemma, jag vet inte.
Vem bryr sig om sanningen egentligen? En dag kommer den fram. Fan vad trött jag blir på all jävla skit. Världens unga dör av trafik och självmord. Vilket slöseri.

Jag vill inte tänka på då jag fick veta. Fruktanvärt, för det mesta har jag ljudet av på mobilen. Det är för att jag vill inte höra när det ringer, jag vill inte bli väckt av att telefonen ringer och någon har dött jag orkar inte. Därför har jag ljudet av så att jag hinner bli av stål innan jag ringer upp. Nu när jag vet, vet att unga människor dör hur dom helst....... Det handlar bara om när och vem som dör nästa gång. Visst låter det hemskt?! ja... men det är ju så. Det var lättare förut när jag inte visste om det. Sen Robin dog så känner jag en sorts skräck, men varje varje dag så är jag så glad för att min familj finns.

Jag får veta saker hela tiden innan dom händer.

Någon natt efter att Robin dog satt jag med datorn i knät panikslagen i sängen och startade denna bloggen. Jag vet att det kröp och skrek i hela mig, men det kunde inte komma ut.
Jag skrev då att Robin valde att ta sitt liv, att han inte ville leva mer. Nu har jag förstått att det inte var så.

Jag har massa saker att berätta här, men det kommer. brutalt.

På tisdag den 29/9 har det gått ett år. Ett fruktansvärt år utan Robin. Tänd ett ljus och ställ i fönstret för Robin kl 18.00 Har du möjlighet, gå gärna till Robins grav och tänd ett ljus. Avesta kyrkogård Kärleken 3

Det här en är blogg som gör skillnad. http://blogg.aftonbladet.se/michaelsstories

Älskade, Älskade Robin! På lördag är det dop för Lykke och du har fortfarande inte kommit hem...

Jag trodde förut att du inte ville leva mer, att det var därför du dog. Nu vet jag att det inte var så. Du ville leva. Det är förjävligt att all denna skiten kostade dig.
När går det över då? När du kommer hem, då går det över.

Jag försöker att inte vara arg på helvetet, det äter upp mig. Jag får taggbollar i hela mig, det kryper.

Men du Robin! Jag håller forfarande vad jag lovat. Jag sviker dig inte.
Jag vet att du vet det också.

Vi saknar dig Robin, kom och kika på oss på lördag. Vi får det mysigt, men vi tänker på dig allihop hela tiden. Vi saknar dig. Nej, saknar dig räcker inte. Vi går sönder, det skriker i mig. Vi går inte med på att du inte finns här.

Jag har så mycket frågor, men mer och mer faller på plats samtidigt som det inte betyder någonting längre. När du insåg att det var som det var, då gav du upp. Det var för hårt för dig... jävla skit. Du har varit bra på att hålla en mask. Jag såg inte, men jag kunde inte för det jag vet nu visste jag inte då.

Som sagt, idag försöker jag att inte vara arg.

Har du sett änglavingarna i Vides rum? Det är svårt att förklara för Vide var du är... eftersom vi åker till dig på kyrkogården men du är ju inte där... du är ju i himlen. Vide tror inte att du kan flyga ;) Fast hon vet att du är en ängel!

Älskar dig.