Tyvärr så finns det många som förstår, systrar som plötsligt helt oförberett förlorat sin lillebror.
Alla systrar som jag fått kontakt med här via bloggen... och dom jag inte fått kontakt med men jag vet att dom finns, dom läser kanske min blogg. Jag läser deras.
Jag har fått så många mail av systrar som jag inte orkat svara på.... det har varit för jobbigt. Men TACK för ert stöd!
För visst är det så, att man kan inte förstå. Det händer inte en själv och man kan inte föreställa sig, man vill inte föreställa sig. Tills det händer en själv och man förstår. Att livet blir aldrig sig likt igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar