söndag 31 maj 2009

Jag funderade förut över när det skulle gå över. Hur länge det skulle kännas.
Jag läste en bok (som jag skriver om en annan dag)...en man förlorade sin fru.
Jag undrade hur lång tid det tog för honom tills det gick över. Tills det slutade vara för jävligt.
Men nu har jag insett att det går inte över förrns den man älskar kommer tillbaka. Jag har egentligen inte undrat när det går över, utan när han kommer tillbaka till mig. Aldrig.
Robin kommer aldrig tillbaka så det går aldrig över. Det blir inte bättre.

1 kommentar:

lilla angelyne sa...

Varma kramar till dig.

Tomheten är förjävlig. Saknaden likaså. Det gör ont att tvingas leva med.

Tänker på dig.

Kram
Sandra