fredag 31 oktober 2008

Allt för dig bror!

Igår åkte jag, mamma, Matilda och Sofie till Borlänge för att jag skulle Tatuera mig. Och så här blev resultatet, är mycket nöjd faktiskt. Nu kommer jag ha ditt namn på mitt skulderblad för alltid Robin. Jag kommer aldrig ångra det. Jag vet att du också åkte med oss dit (: Kände det på mig. Det kändes som du satt bredvid mig hela tiden när han gjorde den. Jag vet att du hade varit världens stoltaste storebror, att lillasyster tatuerade sig :) Precis som du har gjort. Och det var värt all smärta. Jag tänkte, har du klarat det 3 gånger så måste väll ändå jag också klara av det.. Men det var inte så farligt som jag trodde.. Kanske för att jag satt och tänkte på dig hela tiden som han gjorde den. Glömde nästan av smärtan.. Jag är så glad att jag har gjort den. Nu kommer den sitta där hela mitt liv (: Om jag är någonstans och tänker på dig, så kan jag titta på den om jag inte har något kort med mig på dig.. Nu när jag går förbi spegeln ler jag varje gång jag ser den. Jag ser dig i den. Jag saknar dig bror.. Allt för dig, det var värt all smärta. Jag älskar dig mer än du någonsin trott. Kram lillasyster<3

torsdag 30 oktober 2008

Världens bästa bror.


Idag känns det som att du varit borta jättelänge. Det börjar bli kallt ute, minusgrader på natten och det drar in i sovrummet. Jag är inte lika mörkrädd som jag var dom första dagarna när du hade dött.

Jag tror att jag kan förstå en del av vad du kännt. Jag vet att du sökt, men att det inte fanns där.

Jag är så ledsen att jag inte sett, att jag inte förstod.

Jag är så arg på dig för att du bara har lämnat oss. Hur kunde du bara lämna oss? Men samtidigt är jag oerhört ledsen över att du mått så dåligt. Att ditt liv inte blev som du hade tänkt. Fanns det inget vi kunde göra för dig? Var detta den enda lösningen? Det är så svårt för mig att förstå hur du kunde välja bort livet.

Jag tycker att det är konstigt att du ska vara död jämt. Att du inte kommer leva på jul och inte på din födelsedag och inte om 10år. Jag förstår att du inte finns just nu. Men föralltid? Förstod du att det här skulle vara föralltid? Ville du verkligen aldrig mer leva?

Robin! Du är världens bästa bror. Den bästa man kan önska sig.

onsdag 29 oktober 2008

Minnestunden.


Minnesstunden började kl. 13 men 12.30 så började vi spela musik.
Mathilda hade hjälpt oss att välja ut låtar så att det verkligen skulle bli musik som Robin gillade. Vi spelade;
Ozzy - Mr Crowly
Black Label Society -Dirt on the grave
Black Sabbath - Changes
Ozzy - Old LA tonight
Red hot chili peppers - Dosed
Ozzy- See you on the other side

Sedan var det klockringning och Imagene spelades på orgeln.
Jenny sjöng Tears in Heaven
Prällen läste en dikt som Sara skrivit till Robin och efter den spelades Dont cry med Guns n´roses.

Vi hade tänt ett hjärta framme på golvet av massa värmeljus och alla fick gå fram och tända varsitt ljus och ställa i hjärtat. Dom som ville la blommor runt och det blev verkligen jättefint.
Under tiden spelades 3 låtar.
Pink Floyd - Wish U were here
Ozzy - Goodbye to romance
Black Sabbath - Seventh Star

Ca. en vecka innan Robin dog så sa han till en av sina kompisar att på hans begravning så ville han att Ghost Prototype II med Scar Simmetry skulle spelas. Så den spelades och det var så himla bra. Jag tror att alla i kyrkan log då, det var härligt att Robins musik spelades i kyrkan.
Kenneth Sail som spelar bas i Scar var där och spelade att bas solo efter Scar låten. Skitbra var det. Jag tror att Robin tittade ner på oss alla och tyckte att det var så himla coolt att han fick en spelning bara till honom :)

Efter det läste Prällen ett brev från Mamma till Robin och efter det så sjöng Jenny För Kärlekens skull med Ted Gärdestad.
Sedan var det psalm 799.
Prällen läste en dikt som jag valt till Robin och sedan spelades en låt från mig till Robin. Brother up in Heaven med Alan Parson.
Klockringning igen.

Minnestund blev precis så som Robin hade velat ha den!

tisdag 28 oktober 2008

Urdrag från Marcus Birros krönika. Expressen, Sport 23/10;

Nästan alla drömmer om att vara bäst. En del drömmer hårdare än andra. Det är samma oerhört primitiva instinkt som får oss att skaffa större bilar, finare klockor, ballare tatueringar. Vi vill vara bäst. Alltså jämför vi oss. Vi förlorar alltid. Varje gång vi jämför oss med någon så förlorar vi. Det kommer alltd finnas någon som är bättre, snyggare, roligare, bättre. Jag minns dagen efter det att Kurt Cobain tagit livet av sig. Jag minns när brottaren Mikael Ljungberg gick bort. Jag slogs av samma tanke, ”Här har vi en människa som nått sina drömmars mål och när de väl är framme upptäcker de att de är vilse.”


I brevet står det förlåt Pappa. Robin var tvungen att be sin Pappa om förlåtelse för att han aldrig någonsin räckt till eller dugit. Ingenting han gjort har varit bra nog. Han sa förlåt för att han aldrig blev bra nog i sin Pappas ögon. Robin har hela sitt liv haft orimligt höga krav att leva upp till. Han har försökt och sökt för att bli älskad av sin Pappa. Det har varit så viktigt för honom. Det Robin aldrig förstod var att han redan var perfekt. Att det inte var honom det var fel på.

Min första tanke när jag lagt på med mamma på måndagen var att det borde ha varit Robins pappa som låg framför tåget. Om han bara hade kunnat dra åt helvete och aldrig förstört Robins liv så hade Robin fortfarande levt. Robin har alltid undrat vad han gjort för fel, varför han inte var bra nog till sin Pappa. Han har sökt efter något som aldrig fanns, en fantasipappa som verkade bra i tanken. Robins Pappa har aldrig brytt sig.

Men när Robin var 18 år så började han köpa honom. Robin fick en bil, sitt körkort, resor och en dator. Tufft för en 18 åring att helt plötsligt fått en ”Pappa” som ger en massa balla saker. Robins pappa har aldrig känt honom, han kände honom inte. Och ändå kan han med att komma nu och tro att han kände Robin...pinsamt!

Men om det finns något mänskligt i Robins pappa så vet han att allt detta enbart är hans fel. Därför önskar jag att han lever att långt liv. Och att han plågas varje dag av att hans enda son är död och att han bär hela skulden.
Tony!! Skicka ett mail till mig på malou84@hotmail.com så svarar jag dig via mail istället.

Kramar Malin

söndag 26 oktober 2008

Till Robin från Mamma

Jag vet med säkerhet att jag aldrig förlorar dig Robin,
inte ens i döden.
Jag tröstar mig med att mitt liv har blivit rikare
genom att jag fått ta del av din kärlek.
I mitt hjärta ska du alltid, alltid finnas.
Alltid ska jag höra ditt skratt inom mig.
Alltid ska jag se ditt leende framför mig.
Alltid ska jag känna dina sista varma kramar.
Alltid ska jag minnas dina tokiga idéer.
Alltid ska jag minnas dig med glädje.
Alltid ska jag minnas din envishet.
Alltid ska jag minnas ditt underbara sinne för humor.
Alltid ska jag höra dig spela på din keyboard.
Alltid ska jag se dig åka på din snowboard.
Du var den bästa lillebror en storasyster kan ha.
Du var den bästa storebror en lillasyster kan ha.
Robin du hade så mycket bra framför dig,
Du hade ju så många drömmar.
Vart tog dom vägen?
Du ville ju veta allt, var nyfiken på allt.
Var du inte nyfiken vad som väntade i livet på dig?
Du ville ju resa jorden runt.
Du ville ju få egna barn.
Robin nu är du en ängel på riktigt, den vackraste,
underbaraste ängeln i hela universum.
Sov gott mitt barn, en dag får vi träffas igen.
Jag älskar dig Robin. Kram från din mamma.

lördag 25 oktober 2008

Minnesstunden..

Jahopp, så va det minnes stund i Avesta kyrka för dig i går..
Det var verkligen du, allting var perfekt!
Först i början när vi var i kyrkan gick allt bra..
Men sen när dina kompisar kom in i kyrkan en efter en så kom tårarna.
Och när alla dina favorit låtar spelades...
Hård Rock i kyrkan.. Ja det var nått att minnas! (:
Och när Kenneth spelade bara för dig, och Jenny som sjöng så vackert!
Allt var verkligen du! Så himla perfekt!
Jag såg dig framför mig när låtarna spelades. Ditt stora leende.
Ja du Robin, du lyckades med allt! Till och med att fixa hård rock i kyrkan! (:
Det var den bästa minnes stunden, ingenting hade kunnat vara bättre!
Men ändå så kändes det konstigt.. att alla var där i kyrkbänkarna utom du..
Förra gången vi var på begravning i våras så satt jag bredvid dig..
Båda två hade tårar på kinderna, och vi tröst klappade varandra..
Men denna gången handlade det om dig..
Fast jag vet att du fanns där inne i kyrkan.. och stod och tittade på alla med ditt leende..
Aa, det var så vackert.. Jag älskar verkligen dig Robin! Och det vet du!
Du kommer alltid finnas hos mig. Vad som än händer! Du betyder mäst för mig!
Lillasyster älskar sin storebror!



Brother up in Heaven

Tack för din tid fast den var så kort
Du levde ditt liv men sen gick du bort
Varför skulle du försvinna i så unga år
Med glädje vi minns dig fast vi fäller en tår
Du förblir alltid vår bror
även om du inte längre på jorden bor
Vi pratar och gråter fast vägen är lång
så är jag säker på att vi skall mötas en gång
En gång när även jag tar farväl
så skall jag leta och finna din själ

fredag 24 oktober 2008

Minnestunden idag

var så himla fin. Perfekt. Det var verkligen du Robin. Det självklart jätte sorligt och fruktansvärt men jag tror att alla som var där log någongång. För det var härligt att vara där tillsamman och minnas dig. Hur fin du var. Det var härligt när Scar Simmetry låten spelades... Ååå vad jag älskar dig Robin!

Det blev faktiskt en bra dag idag. Det känns skönt nu att den är förbi men att det blev så lungt och fint. Du har så många om älskar dig och saknar dig så otroligt mycket. Vi kommer tids nog lära oss att leva med att du inte finns med oss längre. Men jag vet att du ser oss varje dag och jag vet att vi ses igen.

Många Kramar

torsdag 23 oktober 2008

Hur kunde det bli så här?

Hur kan det vara så att din dödsannons finns i tidningen? Det är ju helt sjukt.

Varje morgon tar jag på mig rustningen, det är tungt och svårt att andas.

Måndagen den 29 september någongång runt 23 så ringde det. Vi hade precis somnat och jag sa till Freddan – om det ringer mitt i natten så måste det ha hänt något.
När Freddan svarade hann jag tänka att någon av hundarna dött, eller att det hänt Sara något.
Mamma sa att Robin har tagit självmord. Va? Jag upprepade det hon sa till Freddan och frågade hur hon kunde veta det. Polisen var där. Var? Vadå? Nu? Jag tror att jag någonstans uppfattade att Robin hade tagit sitt liv. Men jag fattade inte att han inte levde längre. Det fattar jag inte nu heller.

På väg ut i bilen till Mamma så skickade jag ett sms till Robin. Det kom fram och leveransrapporten ligger fortfarande oöpnnad i min mobil. Så varje gång jag öppnar telefonen så står det att jag fått ett sms av Robin. Jag vill inte ta bort det.

Första veckan var ett blurr.. tills på lördagen när Cicci kom hem och ryckte i mig. Då klädde jag på mig. Skönt.
Sen dess har inget hänt. Dagarna är likadana och det går väldigt långsamt... men samtidigt är det redan tre veckor sedan han försvann.

I Veckan kom brevet. Utbildande poliser behöver två veckor på sig för att kopiera en dålig kopia som knappt går att läsa, lägga det i ett kuvert, klista på ett frimärke och lägga det på lådan.
Men brevet kändes viktigare dom första dagarna. Nu spelar det ingen roll.

Imorgon är Din Minnestund Robin! Du kommer tycka om det. Det kommer bli jättefint. Men det känns konstigt att sitta här och veta att imorgon kommer vara det värsta dagen i mitt liv.

Hur kan man bara dö? Så plötsligt?

onsdag 22 oktober 2008

tisdag 21 oktober 2008

Imorgon...

kommer Robins dödsannons ut i Avesta Tidningen. Och vi ska till Prällen och planera för minnesstunden på fredag. Jag har väldigt svårt att förstå att det verkligen är våran Robin som allt detta handlar om.

När Robin var liten hade han Kurt Olsson frilla :) Han älskade Dan Bäckman och Robert Gustavsson och hans gapskratt smittade verkligen av sig.

Det kommer bli jättefint på fredag... kanske blir det lite lättare sen.

torsdag 16 oktober 2008


Stå ej och gråt vid min grav.
Jag sover ej. Jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön.
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.
Stå inte vid min grav och gråt.
Stå ej och sörj vid min grav.
Jag är ej död. Jag gav mig av.

onsdag 15 oktober 2008

Robin

Brevet du skrivit kom idag.Man ville nästan inte läsa det,
men ändå så ville man få reda på saker. Det var ganska otydligt vad det stod.

Jag önskar att allt bara tar slut nu, att du får komma hem.Slippa allt tjafs.
Du sa, "jag kommer inte hem igen",och mamma sa, men du kommer väll hem till jul? "Nej, men kanske till våren".
Vad betyder det? Kommer du hem till våren och hälsar på? Eller får du äntligen komma hem till oss och får ro? Att du får komma hem och ligga bredvid morfar som du egentligen ville?

Man har så mycket frågor Robin, men den vanligaste är väll, " Varför?". Men jag hoppas att allt får ett slut, så du kan få komma hem och få ro. Men jag vet att du har det bra uppe i himmelen, med morfar. Det var ni två, ni hörde ihop på något sätt. Och nu får ni träffas igen. Ni sitter nog på ett moln just nu, och tittar ner på oss, på hela släkten.

Jag älskar dig verkligen Robin, det har jag alltid gjort, och det måste du veta. Det finns så mycket jag önskar att jag hade sagt eller gjort. Om en vecka så tatuerar jag mig ju också. Om du hade levt så vet jag att du hade varit världens stoltaste storebror, att lilla syrran tatuerar sig. Jag gör det för din skull, ett hjärta med vingar, som det står Robin Lindahl i. Så ditt namn kommer alltid vara med mig, hela livet. Och jag vet att det är en sak jag inte kommer att ångra.

Jag hoppas vi ses snart igen Robin, och jag vet att du har varit här. Ibland kan jag känna din doft i hela mitt rum. Jag blir inte rädd, jag blir mer glad att du kommer och hälsar på.
Du betyder allt för mig Robin, det saknas något inom mig. Det känns så tomt.

Snart är det ju minnes stund för dig också, det ska bli ganska skönt, att få ta farväl.

Jag Älskar dig Robin<3>

måndag 13 oktober 2008

Minnestund

Fredagen den 24/10 kl.13.00 kommer vi att hålla en minnestund för Robin i Avesta Kyrka.
Alla som vill komma är välkomna och tala gärna om för dom du vet vill gå att det är så att vi inte glömmer någon. Är det något speciellt du tycker vi ska spela till Robin, vill du sjunga eller läsa en dikt? Maila mig så att det blir precis som Robin vill ha det!

malou84@hotmail.com



Robin!! Jag vet att du redan vet men jag har ordnat något så himla coolt till dig!!! Kenneth kommer och spelar en låt från skivan till dig :) Han skulle fråga Jonas och Per också.
Tufft va! En spelning bara för dig. Älskar dig!

fredag 10 oktober 2008

Robin. Våran ängel har blivit ängel på riktigt.
Man kan fortfarande inte riktigt förstå vad som hänt.
Det känns inte som att det var du. Och jag kan inte riktigt förstå
att du aldrig mera kommer att komma in igenom ytte dörren och krama mig.
Att jag aldrig mer kommer att få göra allt som vi brukade göra.
Robin, du var min bästa vän, jag kunde alltid prata med dig.
Vi pratade alltid med varan. Kunde alltid lita på dig.

Vi gjorde alltid något roligt när vi var med varandra, aldrig några tråkiga saker.
Vi hade samma humor, musik smak, musik stil..
Vi skrattade alltid när vi var tillsammans. Vad vi än gjorde så skrattade vi.
Jag vet inte vad jag ska göra utan dig, du var verkligen min bästa kompis Robin.
Jag saknar dig så himla mycket, jag vet inte va
rt jag ska ta vägen..

Men jag vet att du alltid kommer finnas hos mig, min skyddsängel.
Jag älskar dig Robin, har alltid gjort, och kommer alltid att göra.
Kramar Lillasyster.


Robin... det är skitjobbigt att du inte finns mer.
Idag klockan 13 har dom minnesstund för dig på Chalmers.

onsdag 8 oktober 2008


Jag hoppas du har det bra i himlen. Förlåt för att jag är så arg på dig. Men det går över snart.

tisdag 7 oktober 2008

Bara tjugo år.





Vi pratar om Robin och så pratar vi om någon som inte lever längre. Men jag kan inte förstå att det är våran Robin. Ibland förstår jag lite.... som när jag läser på korten till blommorna som vi har fått.

Tänk när jag var 20 år. Vad mycket bra som har hänt efter det. Allt mitt bästa har varit efter att jag blev 20. Då hade jag inte lärt känna Cicci som nu är en av mina allra viktigaste, jag hade aldrig träffat Annie eller Fredrik och vi hade inte fått Vide.

Robin (!) du hade så mycket bra framför dig. Var du inte nyfiken på vad som väntade i livet för dig? Det skulle blivit bättre så många gånger om för dig. Du borde ha tänkt på oss. Alla vi som älskar dig och som vill att du kommer tillbaka.

Sara har ett armband som är till dig. Det är dina brillor på och dina skor. Jag tror du ler när du ser det. Vi älskar dig så mycket. Kom hem igen!

fredag 3 oktober 2008

Vi Älskar dig.


Robin Lindahl. Vi kommer alltid älska våran bror.Vad som än händer så finns han alltid kvar i våra hjärtan.Robin var inte bara min storebror, han var även min bästa kompis.Och jag kan inte riktigt fatta vad som har hänt.. Vi pratade alltid medvarandra, om allt och ingenting. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra utan honom, vet inte hur jag ska kunna leva mitt liv när Robin var en stor del av det. Men det känns inte att han är helt borta, för jag känneratt han fortfarande finns här hos mig. Och jag hoppas att han alltid kommer att göra det. Men jag vill bara säga att jag älskar dig Robin, du betyder allt för mig. Hoppas du får det bra där uppe i himmelen. Våran ängel har blivit en ängel på riktigt.
Lillasyster Älskar Storebror.

torsdag 2 oktober 2008

Tiden står still...

och det har bara gått tre dagar. Jag är arg, trött och orkar inte gråta mer. Och det har bara gått tre dagar. Hur länge ska det vara så här fruktansvärt?

Hur kan man välja att inte leva mer? Det känn så fruktansvärt att han är borta. Att han aldrig mer kommer tillbaka till oss. Gränsen mellan liv och död är så nära och det är skrämmande. Ann sa att Robin kom till himlen direkt.

Där ser du att jag hade rätt. Jag har ju sagt att man kommer till himlen.

försöker förstå.

från vardguiden.se

Självmord förekommer i alla åldersgrupper, men är sällsynta hos barn. År 2004 tog 1 396 personer livet av sig i Sverige, varav 1 005 var män och 381 kvinnor. Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15 och 44 år och är den vanligaste dödsorsaken bland män.

Självmordsförsök är cirka tio gånger vanligare än fullbordade självmord, men siffran varierar kraftigt mellan olika åldersgrupper och mellan könen. Självmord är två gånger vanligare bland män än bland kvinnor. Självmordsförsök är däremot vanligare bland kvinnor än bland män.

Risken för självmord är mycket större om man missbrukar alkohol eller droger eller lider av psykisk sjukdom, särskilt depressioner och psykoser.

Det finns många olika typer av orsaker till att en person försöker ta livet av sig. Ofta hänger det ihop med en personlig kris, till exempel arbetslöshet, konkurs, ekonomiska svårigheter, skilsmässa, dödsfall av en nära och kär person.

Tågolycka i Jonsered

Uppdaterad: 2008-09-29 16:13 Göteborgs Posten

Tågolycka i Jonsered

Tågtrafiken mellan Lerum och Göteborg stod stilla efter en olycka vid Jonsered på måndagen. Klockan 16.00 började tågen åter rulla.
Enligt Banverket stod trafiken stilla sedan en person blivit påkörd av tåget klockan 14.34. Ersättningsbussar trafikerade sträckan Göteborg - Lerum under eftermiddagen. Klockan 16.00 började tågen åter rulla.

underbara bror